Småbarnspedagogik

Småbarnspedagogiken är en del av det finländska utbildningssystemet och spelar en viktig roll för barnets uppväxt och lärstig. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken har flera uppdrag, bl.a. att

• stödja barnets uppväxt, utveckling och lärande
• främja jämlikhet och likabehandling mellan barnen
• motverka marginalisering
• stödja vårdnadshavarna i det fostrande arbetet

I Finland har barn rätt till småbarnspedagogik efter att föräldrarnas föräldrapenningperiod tagit slut. Det innebär att daghemmen finns till för barn från ungefär ett till sex år. Vårdnadshavarna bestämmer på vilket språk deras barn ska få ta del av småbarnspedagogiken. Barn har rätt till småbarnspedagogik på svenska, finska eller samiska. Svensk småbarnspedagogik ordnas inte på alla orter i Finland, utan främst på de orter där det bor finlandssvenskar. Många daghem är kommunala men det finns också daghem i privat regi. Småbarnspedagogiken är frivillig och avgiftsbelagd.

Förskoleundervisning

Förskoleundervisningen är avgiftsfri undervisning som barnen deltar i året före läroplikten börjar. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska med tanke på barnets utveckling och lärande bilda en konskevent och kontinuerlig helhet som lägger grunden för ett livslångt lärande. I en del kommuner ordnas förskoleverksamheten i samband med småbarnspedagogiken, i andra i samband med skolan.

Grundläggande utbildning

Den grundläggande utbildningen räcker i regel nio år och är avgiftsfri. I Finland skall alla barn genomgå grundläggande utbildning från årskurs 1-9. Skolgången är gratis i Finland och alla barn har rätt att gå i skola på något av nationalspråken finska eller svenska. Det är möjligt att delta i småbarnspedagogik och gå i skola på svenska, ända upp till universitets- och högskolenivå. Den grundläggande utbildningen startar från det år barnet fyller 7 år och föregås av ett förskoleår.

År 2019 fanns det 2 279 skolor i Finland inom den grundläggande utbildningen och 227 av dem eller 10 % var svenskspråkiga. Grundläggande utbildning ordnas på svenska i 61 kommuner. Eleverna i de svenskspråkiga grundskolorna utgjorde 6 % av alla elever. Nästan 90 % av de svenskspråkiga skolorna är små eller medelstora skolor med färre än 300 elever.

Språket i skolorna

Det är föräldrarna som väljer sitt barns skolspråk. Ifall föräldrarna har ett annat språk än finska eller svenska har man rätt att välja vilket språk man vill att barnet skall få sin undervisning på. Oftast föregås skolgången av småbarnspedagogik eller förskola på samma språk som skolgången. Det finns ungefär 280 svenskspråkiga skolor som erbjuder grundläggande utbildning i Finland. Elevantalet uppgår till ca 33 000.I de svenska skolorna sker all undervisning på svenska och lärarna har för det mesta svenska som modersmål. I både svenska och finska skolor läser man också det andra nationalspråket som ett obligatoriskt ämne.

Språkbad eller undervisning på två språk

I en del daghem och skolor ordnas språkbad. Finlands första språkbad startade i Vasa 1987. Bäst genomförs språkbad då ett barn från majoritetsspråket får språkinlärning enligt en särskild metod på minoritetsspråket. I Finland innebär alltså detta att finska barn språkbadar på svenska. Personalen pratar endast svenska med de finska barnen men förstår också finska. Finska barn som börjar på ett språkbadsdaghem behöver inte kunna någon svenska sedan tidigare och personalens kontakt med föräldrarna sker på finska. Föräldrarnas uppgift är att stöda barnets modersmål (finska) i hemmet. Målet med språkbad är att uppnå aktiv tvåspråkighet. Man kan få sin undervisning i språkbadsgrupper ända upp till åk 7-9 på vissa orter.

Eftis (morgon- och eftermiddagsverksamhet)

Eftis (morgon- och eftermiddagsverksamhet) finns till för eleverna i årskurserna 1-2, som har lagstadgad rätt till eftermiddagsverksamhet. Eftis upprätthålls både av kommuner och i privat regi av bl.a. församlingar eller Hem och skola-föreningar. Verksamheten är avgiftsbelagd. Syftet med eftis är att de minsta barnen inte ska behöva vara ensamma hemma efter skoldagens slut medan föräldrarna är på jobb. Skoldagen för barnen i åk 1-2 slutar oftast ca kl 12-13 och eftis är i regel öppet till ca 17. På en del orter ordnas också morgonverksamhet före skoldagen börjar enligt samma princip som eftis.